Vad säger man ?
Alltså utgången hade väl sina bra tillfällen, typ dansen med mattzzon uppe på vad det nu heter, folket som är guld, och massa annat, men jag tror nog det var betydligt mer negativt. Försökte för det första hjälpa till med problem som uppstod direkt, det gick väl någorlunda bra iaf, iaf bättre hoppas jag. Sen började ännu mer kaos och det slutade med att alla vi som var ute tillsamans igår hade gråtit. Gråta in public är inte min grej så det var inge bra. Däremot var alla helt snälla och försökte få mig att må bättre. Ni är underbara. Egentligen vet jag inte varför jag var så nere, eller det är inte saker som är värda att ens bry sig om när man tänker efter, det fick jag höra ett antal gånger också men bryr man sig så gör man även om man inte vill. Jag är så dum.
Träffade massa folk också som jag känner så det var massa trevligt. Sen blev det massa prata i tele också och försöka hjälpa till igen; du är värd att behandlas så himla mycket bättre!

Jag vet själv att jag borde lyssna på alla andra, och på mig själv för jag säger det till mig hela tiden. Sen pratade vi om det idag också att varför ska man vara med någon man inte litar på ? Jag borde fråga mig själv det och hitta ett jävla bra svar och sedan intala mig själv att det inte är någon idé. Jag kommer inte palla att det jämt, verkligen jämt är såhär och speciellt inte vid den här tidpunkten. Den är för jävla illa vald. Därför jag kanske prioriterar som jag gör ibland. Jag vet inte om jag bara vill släppa allt för att det vore lättast, eller för att jag vill, eller för att det vore bäst för andra, eller för att det inte är värt det, eller för att förtroendet är borta, eller om jag ens vill släppa det över huvudtaget. Allt ska jämt sönderanalyseras men det är så jag är, det är så vi är, som är insatta i det här. Nej, nu får det räcka. Jag ska inte säga det nå mer. Punkt.


Peace out!

"Hear me crying tonight."