Jao, idag ser det ut att kanske bli lite bättre väder, eller mer sol och förhoppningsvis mindre blås. Jepp jepp, det är det enda jag hopaps på idag och om det nu om ca 40 minuter då klockan är ungefär 12:00 skulle vara lite varmare så ska jag tillåta mig själv att läsa geografi på uteplatsen och aksnke få lite färg samtidigt, det skulle vara toppen så att säga.

Igår såg min dag ut som så att jag åkte ner mot skolan för att lämna pengar i fröken Brincks skåp, träffade lille nisse sen också en stund. OCh just det, innan det tog jag en promenad till sjöbo torg och då svänger bengi in med moppen för att hon ska till apoteket och hon blev massa paff över att träffa på mig där just då, därav "Vad fan gör du här?!" haha <3 Så vi pratade lite :) Tog pensionärsbussen hem från staden sedan och lyssnade på massa bra musik, satte mig och skulle försöka plugga men det gick inte så bra det heller och till slut spelade jag lite gitarr och pratade med mamma i tele innan träningen. Träningen gick bra den också, lite slappis träning dock och sen vart jag sur på mina skott för de jag skulle sätta i krysset lyckades nästan alla gånger ta i antingen ribban eller stolpen där uppe. Haha fail minst sagt. Men men, efter det var det att skynda sig massa för vi skulle ut på Swing för första gången (iaf för min del) på typ 2 månader eller nåt men det var helt okej. Dock drog vi hem ganska tidigt, tattarbussen 00:22 och den kvällen slutade i princip som alla andra, diskussion och massa onödigt sms till folk hit och dit. Det har blivit en vana, som dock borde brytas snarast. Jag ska bättra mig, som tur är har jag bengi som säger åt mig.

Jepp jepp, plugg nu och idag ska jag vara duktig och få massa gjort, tro det eller ej.

Ibland så blir det bara så. Det finns så mycket att ångra men det är kanske bättre att lära ist ? Men lär man sig om misstagen upprepas gång på gång ? Jag har nog lärt mig, iaf lite, litegrann. Jag trodde inte jag kunde säga det, men det visade sig att jag kunde. Jag kan skilja på rätt & fel och jag kan minsann stå för vad jag tycker, dock uttalar jag mig inte så ofta om det, jag tycker att man borde veta bättre själv. Är det vad som krävs för att vara "där" ? Eller varför över huvudtaget liksom. . Eller är det hela grejen med att säga nej. Stå för vad man tycker. Stå för vad man tror på. Eller är det helt enkelt bara ett beteende man kan vifta bort för att det finns en dålig ursäkt till det som händer. Det spelar in och jag säger inget annat, men det är fortfarande ingen ursäkt. Det värsta är att när man orkar diskutera och bli arg, det är då man bryr sig. Det är dit jag ska komma; jag ska inte behöva bry mig. Just nu är det svårt, hela situationen är svår. Alltid är det något, eller snarare någon som far illa och inte ska man ha dåligt samvete, eller fullfölja handlingar när man vet att det är fallet. Det ska man inte. Jag har nog lärt mig, iaf lite, litegrann. Jag vet att jag kan fullfölja, men jag är nog inte beredd att förlora mer. Sen om det som kan gå förlorat är värt att kämpa för är en annan sak, 50% är det iaf, det vet jag säkert. Det gick upp för mig igår. Det kanske är jobbigt när det är vem som helst, men det är ännu mer jobbigt när det inte är vem som helst. Tankarna far runt och nu slipper jag iaf de här för en liten stund när böckerna läggs fram.



Jag minns nog, dagen efter också.


Peace out!

"I'm sleeping between trucks thinking of you."