Det tar tid men hittills går det framåt iaf.

Det händer ingenting utan står bara still, tråkigt men sant,
då är det lika bra, för jag klarar inte av något "fram och tillbaka"
eller "nu men inte annars". För det är vad jag känner just nu.
Jag behöver inte ens tänka mig för längre eftersom det känns
som att det inte spelar någon roll, mot tidigare när jag totalt bröt
ihop som om jag precis tagit livet av någon eller liknande.
Jag vet inte, det känns inte såhär när jag är med dig,
och det borde inte göra det när du inte är i närheten heller,
så jag tvivlar på att jag räcker till. Jag vet inte men så är det.
For now, och jag tänker för mycket, just idag.

Sen vill jag träffa dig igen, och dig.
Ni gör något speciellt med mig, med mina dagar.
Ni känner säkert på er vilka ni är och, äh ja.
Jag är inte så bra på det här med ord men. .
Ni är bra Kiruna och TotallyA. Ni gör mig glad.

Tv nu. Jag mår illa.
Dina läppar mot min axel och det var alldeles nyss . . GAH!!!!!



Peace out!

"You don't know what you got until it's gone."