Jag har inte gjort något vettigt idag men jag är lycklig. Jag har iofs inte orkat göra så mycket heller, förkylningen är väl ungefär som igår och kunde varit grymt mycket värre men den gör mig galet seg i hela kroppen. Pratade med demontränaren nyss och vi kom överrens om att jag tyvär får stå över matchen p.g.a det jag nyss nämnde så inte mycket att göra något åt men jag hade gärna varit ute på planen och varit delaktig i vinsten mot Dalstorp. Vi måste vinna!
Dock fick jag en pleasant surprise; Lovisa and the gang kommer och kollar lite boll så jag får träffa dem idag, massa bra faktiskt :D Sen att träffa laget och mina tattare, oslagbart alla gånger om ! <3

Det är precis det där ordet vi har gemensamt som konstant dyker upp i huvudet och det gör mig nästan lite irriterad för, det är inte mitt fel. Jag måste kunna leva ändå, även om jag. . Blää. Gah vad gör jag lixx ? Jag vet inte vart jag håller på att ta vägen eller vad jag ska göra åt mig själv. Öppna händerna och låta tryggheten flyga iväg, chansa lite och hoppas på det bästa. Har man en gång tagit smällen så kan man göra det igen. Och ungefär här sitter nog en fjärdedel av mina bloggläsare och tänker "Jag vet precis vad hon pratar om, vem hon pratar om. .". Tss, det gör ni inte. Ni misstolkar och missuppfattar för att ni ska få det att passa in i eran verklighet. Jag är lite trött på att ni "vet" så mycket om mig när ni i själva verket inte gör det.

Igår förstod jag att det verkligen bara är ett fåtal människor som är nära mig. Jag har nog valt det mer. . ytliga låter fel men, ytliga förhållandet till människor enbart för att slippa öppna upp mig för mycket. Där har nog NÅGON (mwihi) förklaring till varför det är som det är. Men jag ska bättra mig.

Jag har noll ovettigt att säga som vanligt och jag påpekar det alltid men det brukar bli så mot slutet av inläggen.

Peppen börjar krypa långsamt tillbaka in i mig. Och i kalendern fick jag radera planerade saker som jag tog ut för långt i förskott. Men jag ville ha något att se fram emot. Nära. Nej nej, det får vänta.

Dags att bita ihop och fortsätta lögnen jag ropar ut inom mig när jag går förbi spegeln. När jag ser bilderna.

Peace out !

"The fire that's burning in my soul."