Har jag någon chans, så säg.

Det där med chans kan man använda på många sätt. Jag vet precis hur jag ska använda min, eller mitt.
Det beror på hur man ser det. Jag ska fixa lite, och så är det. Man är inte fixarN utan vidare.
Men nog blir jag pepp utav musiken nu när jag egentligen skulle skapat ?
Ah, ägnar lite tid åt bloggen istället för gitarren, det har inte prioriterats så på länge.

Träningen var för första gången på länge helt okej, det finns anledningar.
Ändå var planen faktiskt katstrof och ja, int var det bäst men jag var happi idag.
Och jag blev mobbad. Haha. Jennie; "vänta . . jag ser inget".
Jåå.

Jag är pepp på helgen med. Dock äre match på söndag, väldigt tidigt, och jag vet inte om jag är pepp på att spela eller inte, det visar sig så. Orkar inte kroppen så går jag väl på kropp hos motståndarna och hoppas på att domaren är snäll. Eller något i den stilen, ni kan anteckna det i era intresseblock för så intressant tycker jag att det borde vara.

Ni vet när allting bara går eran väg ? Eller inte allt, men det viktigaste atm. Väntar man inte bara på ett backstab då ?
What if det aldrig kommer, att det bara fortsätter vara kanon. Jag menar, bara för att det varit på ett sätt innan, betyder det ju inte att det alltid är så. Jag känner mig som Sickan, för jag har allt planerat in i minsta detalj. Dock finns det ett litet väghinder och det är hur orden ska komma ut rätt. För jag vill ta det först och sen gå till väga, men jag kommer inte hinna ta mod till mig tills dess. Nej, varför börja tänka nu om jag inte gjort det innan.

Huvudet börjar kännas tungt och sängen lockar. Det blir att jobba över imorgon fick jag höra, och efter det skulle det nog bli till att sola med Mattzzonbejben. Jag ska prata med honom och se hur vi löser detta. Torsdag är det träning igen som det ser ut nu, och på fredagen är det hem för att fixa till sig lite innan bowlingen med jobbet, därefter bär det nog av till swing. Mange schmidt eller något har jag hört talas om. Ni som läser och som vill/känner för att hänka, hör av er vettja, det blir lättare så. Haha.

Neje. Hur avrundar vi det här ?

. . .

Jo, jag ska lägga mig i sängen lite och skriva. Skriva det jag vill ha sagt, för vi kommer behöva prata.
Och du kommer bli orolig och undra, men ibland bär man en mask och ibland behöver man ta av den,
trots att det hela tiden sett ut som mitt sanna jag.

Sängen som sagt.



Peace out !

"You're gonna say "do that thing", and I'm gon' say "okay mama"."

Kommentarer
Postat av: Bengi

Bakslaget väntar man alltid på. Eller jag gör. Aldrig helt bra så jag har vant mig vid det och att må bra och vara glad är helt enkelt något nytt jag inte varit med om tidigare. Men snart kommer bakslaget. Frågorna är när, var, vad?!?

2009-02-25 @ 13:07:12
Postat av: Anonym

varför vänta på något som man inte är säker på ska hända?

2009-02-25 @ 19:37:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0